Hjälp va mätt jag är! Magen står åt alla håll och det känns rätt gött att jag redan har en bebis därinne så att jag är rund av rätt anledning och inte bara rund för att jag svullat...

Eftersom det är fredag idag bestämde jag mig för att lyxa till det lite. Eller sunka till det lite kanske? Med en kebabtallrik till lunch. Och inte vilken som helst, utan en från Jungfruplatsens pizzeria i Mölndal. Enligt många göteborgare, och främst mölndalsbor gör de stans goaste kebabtallrik. Äter nästan aldrig kebabtallrik i vanliga fall, men när jag gör det ska det vara Jungfruplatsens och ingen annan.

79 pix går det på inkl dricka. Lite dyrt men oj va mycket mat det är. Jag har ätit och ätit och ätit och ändå finns bottenlagret kvar. Massa sås, massa pommes, massa kött och ändå helt okej med sallad. Mums!

(Idag har två personer till frågat om jag är gravid så nu syns det äntligen. Jag har fått min lilla bebiskula tillslut. Hoppas att jag gillar magen lika mycket i slutet av året också.)

Har inte så mycket att skriva nu egentligen. Vill mest få över alla inlägg till nya portalen så att jag kan lämna blogg.se men har inte mycket datortid för tillfället... Kanske jan bli klar i helgen?

Vad har hänt eller är på gång då? Lite av följande, mest gravidrelaterat eftersom jag faktiskt är på smällen:

- Idag fick jag den första frågan om det är så att jag är gravid. Det tog 21+6 dagar.
- På onsdag i nästa vecka ska jag gå på någon sjukgymnast-info om foglossning.
- På lördag ska vi bjuda mannens syster med familj på middag. Det blir första officiella bjudningen till nya huset, för jag räknar inte med alla fikabesök.
- Mannen har känt lite mer pickanden från magen.
- Vi har ett namn som båda gillar. Han jättemycket och jag ganska. Det jag har "emot" namnet är att det kanske låter lite hårt och jag helst vill ha ett mjukt namn som liksom smakar gott i munnen. Typ. Och så låter inte namnet helt okej i kombination med mitt namn. Men förutom de två sakerna är det ett bra namn. Lagom kort, lagom vanligt/ovanligt och jag gillar namnet i sig. Vi får se...

Over and out!

Jag tror att jag drabbats av foglossning. Ska ringa min barnmorska imorgon. Tänkte väl att jag haft det lite väl bra :)

Om jag bara kunde handla kläder i en enda butik i resten av mitt liv skulle jag utan tvekan välja Masais butik på Södra Larmgatan i Göteborg.

Jag äääälskar deras kläder! Kvalitén är grym. Kläderna sitter bra och håller länge. Passformen är smickrande och man känner sig fin i det man har på sig. Det är precis min stil. Löst och ledigt men ändå med stil. Det är linjer, sömmar och former på rätt ställen på plaggen. Kläderna är lite "dyrare" men det är så värt det. De flesta plagg går på 500-1500 kr och det är ju inte överdrivet dyrt.

Ganska ofta får jag komplimanger för min stil och då gör jag alltid reklam för just Masai. I torsdags hade en tjej jag jobbat med åkt till butiken och köpt en klänning och en kofta och hon längtade redan till nästa besök. Då känner jag att jag har lyckats lite.

Allt, verkligen ALLT man tar på sig passar och sitter bra. I vanliga affärer kan jag få prova flera plagg innan jag hittar något jag gillar lite och som sitter okej, men hos Masai gillar jag typ allt...Egentligen försöker jag bli bättre på att köpa byxor, toppar och koftor när jag går dit, men det slutar alltid med att jag kommer hem med en klänning som vanligt, haha.

Sen är personalen trevlig också. Man får hjälp om man vill utan att det stör.

Igår var jag där och kom hem med en klänning, en topp och en jacka/kappa. Jackan gillar jag verkligen och ett plus är att det fanns plats för magen. Men nu blir det inga fler besök på några månader eftersom magen kommer att växa och jag inte har en aning om hur jag kommer att se ut i kroppen nästa sommar.

Blogg.se har inte gjort något annat än strulat sen jag började blogga. Har ändå bitit ihop och tänkt att det blir bättre, att de borde fixa till alla fel. Men icke sa nicke. Bilder tar evigheter att ladda upp och mobilappen är en katastrof.

Nu har jag fått nog. Har skaffat ett wordpress-konto och kommer att byta portal fortast möjligt. Men först ska jag bara få över alla inlägg härifrån till nya adressen vilket nog kommer att ta lite tid. Återkommer med nya adress när jag fått ihop det.

Nu när jag kom hem från jobbet kollade jag som vanligt posten. Idag var det ett paket till mig som innehöll Anna Granströms egenutgivna "Halva min måne". Inte alltid man får så rolig post...

Jag hittade Annas blogg för ganska länge sedan och hennes sätt att skriva fångade mig och höll mig kvar. Om boken följer samma stil kommer jag definitivt att gilla den! Nu måste jag bara bli klar med boken jag läser så att jag kan hugga in på denna. (Jag kan inte läsa flera böcker samtidigt. Kan inte heller pausa i en bok, läsa en annan och fortsätta med den första igen. Måste ta allt i tur och ordning som den stenbock jag nu är :-))

Förutom Annas skrivande känns det som om vi har en del gemensamt.
Läsning är ett stort intresse.
Vi har hittat mannen i vårt liv.
Båda är gravida (men inte så länge till...)
Jag hoppas hoppas hoppas att boken blir en succé.

Nu är det inte så fasligt många som läser här, men titta gärna in på hennes blogg och beställ boken vettja:
http://annagranstrom.wordpress.com

För det första. Jag verkligen trivs i vårt nya sovrum! Madrasserna vi köpt är helt fantastiska och sägen är hög och inbjudande. Rummet är rogivande, och det är väl precis det ett sovrum ska vara?! Om jag ska klaga på något är det att väggarna blev liiite mörkare bruna än planerat, men jag är ändå nöjd... Nu är jag bara på jakt efter rätt överkast och så måste vi köpa enkla vägghyllor också. Sen är det klart.

Hur som helst. Igår när vi krupit till kojs försökte mannen som vanligt känna och höra efter bebisen utan framgång. Men efter ett tag kände jag hur bebisen liksom pickade precis under naveln. Bad mannen lägga handen där och då kände han också! Han trodde att det var jag som gjorde det, att det var min kropp, men det var det ju inte. Hans allra första kontakt med bebisen. Jag blev alldeles varm och lycklig av det lilla och det är ju bara början...

Hungerspelen-böckerna sträckläste jag ju verkligen på nolltid. Boken efter det har tagit liiite längre tid att komma igenom eftersom jag prioriterat huset före läsning. När jag väl lagt mig i sängen har jag inte orkat många minuter innan ögonen fallit igen.

Men nu har jag avslutat "det du inte såg" och sammanfattningen får bli att det är en helt okej och läsvärd bok. Fascinerande och en tankeställare.

(En parentes är att Patrik tränar på mitt gym...)

Sicka små kläder! Och om några månader kommer vi att kunna klä vår alldeles egna bebis i dem. Alltså. Vår bebis. Min och mannens. Hälften honom, hälften jag. Även om det fortfarande känns helt overkligt börjar det mer och mer sjunka in... Jag äääälskar bebisdoft på alla småttingar, jag kommer ju att sniffa vår bebis sönder och samman.

Ska sluta svamla och krypa upp i soffan och slappna av med en film. Igår såg vi för övrigt "the warrior" - rekommenderas!

Igår när vi satt och väntade på vår tur var jag faktiskt riktigt nervös, såpass att händerna skakade lite lätt. Blev så orolig att något skulle vara fel. Vad gör man då liksom? Och så blev par efter par uppropat, men vi fick sitta kvar och det gjorde mig inte lugnare. Det hjälpte inte heller att alla andra såg så väldigt mycket mer gravida ut än vad jag gör, jag kanske inte fått så mycket mage för att något är fel...

Till slut kom äntligen vår barnmorska (som hade hjälpt en kollega med något) och jag fick hoppa upp på britsen, knäppa upp byxorna och sen körde vi.

Nästan på en gång syntes hjärtat som slog och bebisen rörde sig i magen och då kändes det genast bättre. Hon kollade ögonhålor, näsa, mun, hjärna, ryggrad, armar, ben, fingrar, tår, bäcken, njurar, navelsträng, urinblåsa och jag vet inte allt hon visade. När hon kollade hjärtat mer i detalj tog det lång tid eftersom hon skulle kolla så mycket och då blev jag lite orolig, men allt var okej. Till och med jag såg två förmak och två kamrar. Allt hon kunde kolla var utan anmärkning. PHU! Min moderkaka sitter tydligen i bakvägg men sparkarna kan ändå dröja någon vecka till innan de kommer igång ordentligt. Barnmorskan sa att det inte var något konstigt.

När hon var klar och stängde av maskinen frågade jag om hon sett om det var en flicka eller en pojke. Hon sa att hon sett det och undrade om vi ville veta. Jepp, det ville vi. Så hon satte på maskinen igen för att kolla och visa. Samtidigt sa hon att det inte är 100% säkert och att hon kan ha fel. Men ändå... Vi vet. Mannen vill att vi behåller det för oss själva och det vill jag mer än gärna ge honom, så jag ska försöka att inte ens skriva det här, även om det kliar i fingrarna som bara den...

Och BF blev ändrat. Igen. Åt rätt håll den här gången. Nytt datum är 3 januari så helt plötsligt är jag redan i v 21, tack för det.

Firade ultraljudet med att äntligen få tummen ur och köpa mitt första par gravidstumpbyxor. Ljuvligt att ha plats för magen! Och så köpte jag 4 bebisplagg också... Så himla, himla små!

Visst ser det ut som om bebisen gör high five eller segertecknet? Haha, cool unge!

Imorgon är det då dags. Imorgon är vi inbokade på ultraljud. Jag är nervös samtidigt som jag ser fram emot det.

Jag är nervös för att bebisen ska ha dött i magen (trots att jag tycker att jag känner liiite rörelser nu, inte idag dock).
Jag är nervös för att de ska säga att något inte är som det ska.

Jag ser fram emot att de ska säga att allt är normalt, att se bebisen sprattla omkring där inne.
Jag ser fram emot att kanske kanske få veta om det är en han eller en hon.

Jag räknar med att få ett nytt BF. Sist blev vi ju justerade med hela 10 dagar så vi blir säääkert flyttade igen.
Jag räknar inte med att gråta. Tror att jag kommer att vara glad, fascinerad, förundrad och tycka att det är coolt, men tror inte att tårarna kommer att spruta...

Jag längtar efter att se mannens reaktion. För det är ju inte bara jag. Det är VI. Och vi har en speciell dag imorgon...

Min kollega frågade mig idag om vi kände oss klara med något av rummen i huset. Svaret är nix. Inte ens nära. Det är lite eller mycket som måste fixas i varje rum. På det stora hela börjar det arta sig, men klart kan jag inte säga att det är.

Rummet vi kommit längst med är köket, det är mest inuti skåpen och lådorna jag måste organisera om lite eftersom det råder lite lätt kaos när man öppnar, haha! Ska försöka fixa med det i helgen. Men vi har fått upp gardiner, lampa, tavla och hylla. Den sista touchen som gör att det ser hemtrevligt ut.

Fiskargubben är mannens. En sån sak jag gärna hade gjort mig av med men som mannen envist vägrar ge upp. Jag hyser någon sorts hatkärlek till gubben och har accepterat honom. I köket kan han få hänga.

Annars går vårt kompromissande riktigt bra. Ibland får han sista ordet, ibland jag, men än så länge är båda nöjda och det trodde jag faktiskt aldrig...

Bland det bästa jag vet är att glida ner i en nybäddad säng och gotta ner sig. Ahhh, livskvalitet utan att krångla till det!

Det här är inte och kommer inte att bli en modeblogg på något sätt. Visst, jag har mycket kläder, men jag hakar inte på de senaste trenderna och köper inte det som är inne för tillfället. Jag har min egen stil och köper kläder som passar den. Som jag nog skrivit tidigare har jag ofta klänning och en passform som är lite lös och ledig. Nu när magen verkar börja växa hoppas jag på att jag ändå kan använda stora delar av min garderob ett bra tag till.

För att ni ska få ett hum om hur jag brukar se ut bjuder jag på dagens och gårdagens Jenny. Bilderna är tyvärr tagna i en tråkig korridor på jobbet med mobilkamera, menmen. Den svart/grårandiga klänningen är från Masai och den svarta klänningen med twist är från house of lola, två favoritmärken hos mig.

Jag har inte mycket till övers för horoskop. Läser aldrig mitt och tycker mest att det är bluff och båg över hela grejen. Men. Det här med stjärntecken är en annan sak.

Jag är stenbock. När man läser beskrivningar av typiska egenskaper för en stenbock känner jag mig lika träffad varje gång. Förstår ju också att det inte stämmer in på alla stenbockar, men för mig är nästan allt klockrent. Tycker att det är lite coolt.

"Stenbockar är mycket ambitiösa och målmedvetna och har mycket stark disciplin." - jag har inte stark disciplin när det gäller godis, men jobbmässigt stämmer det. Jag är strukturerad och organiserad som bara den.

"De är självständiga och har ingenting emot att vara för sig själva. De behöver med andra ord inte andra människor för att bli lyckliga." - amen to that! Jag behöver min ensamtid och trivs allra bäst med mig själv. Men mannen har invaderat lite på självständigheten, på ett bra sätt.

• "Stenbockar är ärliga och trygga i sig själva." - kanske för ärlig ibland? Har alltid gillat mig själv, aldrig varit osäker. Har inte dålig självkänsla utan att för den sakens skull vara behöver inte bekräftelse från någon annan, söker det inte heller.
• "De är praktiska och metodiska och deras framgångar kommer efter hårt arbete." - jag är en grovarbetande arbetsmyra.
• "De är ofta känslomässigt behärskade och kontrollerade, vilket kan upplevas som lite tråkigt av människor runt omkring dem. Men låt inte skenet bedra, under ytan glöder dolda eldar om man tar sig tid att se efter. Vad som än sägs om stenbocken är de faktiskt väldigt passionerade när de väl hittar en partner dom kan slappna av med." - jag har känslor, men det är inte alla som får se dem. När jag träffade min sambo upptäckte jag en Jenny jag inte visste fanns innan. Han var värd att vänta på, kan man lugnt säga. När jag träffade honom blommade jag upp och blev mera jag på nåt sätt..
• "Stenbocken är ofta rädd för att verka svaga och beroende av någon. De har inga problem med att ge, men har ofta svårt att ta emot både känslomässigt och fysiskt." - oh ja! Jag har varit så van vid kan själv och ensam är stark att jag har svårt att inse att jag inte är ensam längre och inte behöver klara allt själv. Försöker ofta släta över komplimanger och beröm, men ser gärna till att andra trivs.
• "De är ganska reserverade och tycker inte om att uppträda eller att göra bort sig, de försöker att alltid ha kontroll över situationer och över sig själva." - stämmer faktiskt mindre bra. Jag måste ha kontroll, men bjuder gärna på mig själv. Jag gör bort mig hela tiden :) Har blivit mer reserverad med åren men alla tycker att jag är en glad och öppen prick.
• "Stenbockar älskar pengar, kanske mer än något annat stjärntecken. Bra ekonomi är ett måste för dem och ibland värderar de pengar högre än relationer med andra." - erkänner. Pengar och stabil ekonomi är viktigt för mig. Trist, men sant. Kan slösa, men bara om jag sparat också.
• "Stenbockar stressar inte fram beslut eller förändringar. De tänker noga igenom allt de gör och planerar noga." - planering är a och o för mig. planerar ALLT i huvudet. Det är nästan jobbigt, men jag försöker lugna ner den biten av min person.
• "De är väldigt målmedvetna men följaktligen inte så spontana. Istället är de viljestarka och besitter mycket tålamod. Deras envishet kan försätta berg och de ger inte upp förrän de har lyckats med vad det nu är de företar sig." -envis ja, och jag har verkligen en bestämd vilja. Men jag KAN lyssna på andra. Spontan? Hell no, måste ju planera allt, men ibland så...

En rolig detalj är att bebisen med största sannolikhet också kommer att bli stenbock...

I början av året plöjde jag den ena grymma boken efter den andra. Sedan dess har jag mest läst "okej" böcker. Fram tills nu vill säga...

Nu under semestern har jag slukat Suzanne Collins tre böcker om Katniss:
Hungerspelen
Fatta eld
Revolt

Sicka böcker! Jag förstår verkligen varför de blivit så stora och väntar nu otåligt på att syrran ska läsa ut första boken så att vi kan se filmen på bio.

Jag gillade den första boken i serien bäst och läste ut den på mindre än en dag. De andra böckerna var också bra och jag riktigt längtade efter mina stulna lässtunder mellan allt fixande med nya huset. Precis så som det ska vara med bra böcker!

Handlingen, personerna, storyn och språket... Det griper tag i dig och håller dig i ett järngrepp sida efter sida. Eftersom allt är så målande beskrivet kan man riktigt se handlingen i huvudet samtidigt som man läser.

Så ni som ännu inte har upptäckt dessa fantastiska böcker - köp köp köp och läs läs läs!!!