Dagen D som i U

Imorgon är det då dags. Imorgon är vi inbokade på ultraljud. Jag är nervös samtidigt som jag ser fram emot det.

Jag är nervös för att bebisen ska ha dött i magen (trots att jag tycker att jag känner liiite rörelser nu, inte idag dock).
Jag är nervös för att de ska säga att något inte är som det ska.

Jag ser fram emot att de ska säga att allt är normalt, att se bebisen sprattla omkring där inne.
Jag ser fram emot att kanske kanske få veta om det är en han eller en hon.

Jag räknar med att få ett nytt BF. Sist blev vi ju justerade med hela 10 dagar så vi blir säääkert flyttade igen.
Jag räknar inte med att gråta. Tror att jag kommer att vara glad, fascinerad, förundrad och tycka att det är coolt, men tror inte att tårarna kommer att spruta...

Jag längtar efter att se mannens reaktion. För det är ju inte bara jag. Det är VI. Och vi har en speciell dag imorgon...



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Om Mig Och Mitt Liv

Funderar och filosoferar kring världsliga saker som boende, bebisgörande och bokläsning. Bland annat och säkert mycket mer...

RSS 2.0