Det som kallas livet
Gjorde ett test lördagen den 28 april. Det visade plus, ett svagt svagt plus. Gjorde ett nytt test i onsdags den 2 maj. Det gav samma resultat, men lite mer svart på vitt. Borde egentligen inte lägga upp detta men kan inte låta bli. Nu kommer jag dock att ligga lågt tills vi passerat v 12 och risken för missfall är mycket mycket mindre.
Spännande
Skrämmande
Speciellt
Åh, vilket underbart första inlägg jag möts av! Du är gravid, hurra! Det måste gått ganska fort ändå, eller? Nu håller jag tummen. Jag kunde inte heller hålla mig från att skriva i bloggen, och sen från v.6 när jag började må SKIT berättade jag för vänner osv också. Annars hade de ju trott att jag var sjuk. Orkade inte ens svara i telefon. Hoppas du slipper må så dåligt, men lite illamående sägs ju vara bra eftersom det minskar risken för missfall.
Men åh, HURRA!!! Kram till dig!
Förresten, kan du inte ta bort den där ordverifieringen du har när man ska lämna kommentar? Det är så himla konstiga krumelurer att det tar längre tid än själva kommentaren...
Ja, herregud, det gick på första försöket. Helt sjukt och det hade jag verkligen inte väntat mig. Enligt sista mens är jag i vecka 7 nu och mår toppen än så länge, ta i trä. Om jag inte börjar må panikdåligt kommer vi inte berätta för någon förrän det är "säkert". Gillar att det är vår hemlighet just nu :)
Åh nej, jag visste inte ens att jag hade ordverifiering! Nu har jag surfat runt i nästan 1 timme för att klura ut hur jag får bort skiten. Det verkar inte vara så himla lägg på blogg.se, typiskt.
Ska klura vidare och se om jag kan lösa det
Första försöket, wow! Här var det förvisso på andra, rätt snabbt jobbat det med, speciellt eftersom jag hade en del odds emot mig...
Härligt att du mår bra! I v.7 låg jag liksom och spydde...
Vad kul! Precis ett sånt test gjorde jag då jag inte trodde på det första :P Här går det ju itne att missta sig :)Grattis till det positiva testet och du har en fantastisk fast jobbig tid framför dig :P
Svar: Vad kul att du hittade min blogg och du anar nog inte hur glad jag blir när du säger att den itne är puttenuttig och gulligullig för det vill jag inte att den ska vara :) Väckte tillochmed mannen och berättade om din kommentar :)Nu fick du mig att vilja blogga igen :)Jag kommer följa din blogg också :)
Än så länge är det inte det minst jobbigt, jag undrar om testet verkligen stämmer ;)
Jag är inte heller en pluttenuttig och gullegullig människa och jag hoppas att det håller i sig även efter eventuellt barn. Det är skönt när man hittar en blogg som har ett annat språk än många andra mammabloggar om man kan säga så utan att låta hemsk?
Man kan absolut säga så! Många bloggar är väldigt gullegulliga - allt är fantastiskt hela tiden! Men så fungerar inte verkligheten riktigt :) Visst kommer det säkert bli gullegull när barnet kommer men det är då jag har maken min som får ner mig på jorden igen :P
