Det här med bostad är inte alltid så kul och inte alltid så lätt.

Jag och min "man" (kallar honom man fastän vi inte är gifta) bor just nu i hans lilla lilla tvåa på 44 kvadrat och det är alldeles för litet för oss även om det är välplanerade kvadrat. Lägenheten har öppen planlösning mellan kök och vardagsrum, hyfsat stor klädkammare, nyrenoverat badrum och ett litet rum där sängen får plats.

Jag vill ändå flytta! Helst igår. Jag läääängtar så efter mer utrymme och något som är VÅRT.  Jag saknar verkligen vissa köksgrejer och mina böcker som ligger nerpackade i flyttlådor. Det äter upp mig att vi bor som vi gör. Vi får inte plats!

Mina dagdrömmar består av full-längds kyl och frys. Diskmaskin. Tvättmaskin och torktumlare istället för bokade pass i tvättstugan. Ett bokrum till mig. En "snickerboa" åt mannen. Ett riktigt sovrum. Nya möbler. Klädkammare. Att inreda vårt boende. Men ändå vill vi inte flytta till vad som helst och vart som helst. Vi är överens om vilka områden vi vill bo i och vilken typ av boende vi vill ha. Bostadsmarknaden är en djungel!

Är beroende av Hemnet och jag vet inte hur många visningar vi varit på. 20? 30? När vi budar på något objekt är det inte det att vi inte skulle kunna vinna budgivningen, för det hade vi kunnat flera gånger. Men om vi tycker att ett hus är värt x antal pengar, är det alltid någon annan jäkel som är beredd att betala mer.

Nu har vi en del visningar på gång och varenda gång kan jag inte hjälpa att jag hoppas att nu, nu, nu, är det vår tur. Håll tummarna för oss....

(Drömmen är och har alltid varit att någon gång bygga eget. Mer om det en annan gång)