I fredags spenderade jag och mannen eftermiddagen på banken, på två banker. Han har hela tiden varit kund hos Swedbank, jag hos SEB. Men nu när vi köper hus ska vi ta nästa steg och ha samma bank, frågan var bara vilken.

Vi började på Swedbank där vi träffade en ung kille med backslick. Hyfsat nyutexaminerad och påläst. Han visste vad han pratade om, vad han skulle fråga, han var personlig och rolig. Han sålde utan att sälja. Tog helt naturligt upp pensionsspar, försäkringar, juristrådgivning eftersom vi behöver skriva samboavtal och fördelning av lån. Jag gillade honom. Och han ville ha oss som kund.

Sen gick vi till SEB, där vi träffade en äldre kvinna som hade jobbat med samma sak i säkert 30 år. Men som inte har hängt med i utvecklingen. Som inte hade någon stuktur på mötet, inte ställde några frågor, inte hade ett färdigt paket. Hon visste inte vad vi behövde och var inte intresserad av att ta reda på det heller. Hon var inte sugen på att få oss som kund. Men hon gav oss bättre räntor...

Alltså gick vi tillbaka till Swedbank. Backslick-killen sa direkt att han inte kunde gå lägre än SEB. Han räknade lite och sa sedan att han kunde matcha deras räntor. Och så hade vi en deal. Swedbank it is!

Jag har hela tiden varit nöjd med SEB, gillar deras internet-bank och upplägg. Swedbank känns lite rörigare, men jag vänjer mig nog. Efter våra möten känns det helt självklart att byta. Swedbank känns nytt, piggt och rätt i tiden. SEB känns gammalt, grått och på väg ut.

Så...Swedbank it is!